BLOGGER TEMPLATES AND TWITTER BACKGROUNDS

söndag 10 oktober 2010

Vi tar väl en sjukhusjul i år eller?

I fredags var det en "stor" dag. Det var nämligen 11 år sen vi träffades. 11 år sen som jag väntade på honom i min pappas affär. Vi blev tillsammans den kvällen i min lilla lägenhet i Malmö. =)
Vi har hunnit med en del på de här 11 åren tillsammans. Jag kan fortfarande komma ihåg hur nervös jag var när jag väntade på J inför första träffen! =)

I lördags åkte J och spelade golf med några arbetskamrater. Jag och ungarna hade en mysdag. Jag satte igång och sorterade alla barnkläder. Tog ner alla kläderna sen hjälptes jag och Max åt och sortera dem efter rätt storlek. Bra sätt att träna siffror för Max. (Lite smygträning är alltid bra, eller hur mamma!)

Jag fick delat upp alla kläder och packat ner de i lådor. Skönt att ha koll på vad jag har. Ska se om jag har något som jag kan lägga ut på tradera, resten ska jag skänka bort på något vis. Någon som vill ha?? Massor med fina kläder.

Igår fick Max lite välbehövlig rastning igen. Det är ett under att han inte har börjat klättra på väggarna fysiskt. Han har så mycket energi att göra av med. Därför såg han verkligen fram emot gympan. Han började tjata om att gå redan vid halv 8 igår morse, den började 11!
Efter gympan blev det direkt i badet, sen lite mys i soffan och fruktdags. På eftermiddagen fick vi spontanbesök av en vän till mig. Hon har 2 barn, en tjej som är född 1 dag före Max och en kille som är född i februari precis som Leo. De lekte bra för att aldrig ha träffats. Efter att ha fikat på kanelbullar så gick N och Max ut. Vi satt kvar inne och pratade. Så himla skönt att kunna släppa ut dem utan att vara tvungen att vara ute med dom.

I morse när jag låg vaken i sängen så insåg jag plötsligt en sak! Det finns ingen chans att vi är hemma från operationen innan december månad! Det kommer inte att funka, vi lär aldrig få operationen så tidigt så vi hinner hem. Det känns jäkligt surt. Max kommer antagligen få fira sin 4-årsdag nere i Lund. Hur skoj är det?! Fattar inte att jag inte har insett det tidigare.
Det känns jäkligt tungt eftersom mamma, pappa och brorsan kommer ner till jul, och jag har inte lust att fira jul nere i Lund! Vi skulle ju handla julklappar tillsammans, fixa julmat osv.. Nu kanske det inte blir något med det...

Det är jobbigt att plötsligt inse att tiden går alldeles för fort. Det är ju bara 2½ månad till julafton... Kateteriseringen är visserligen om 1½ vecka, men sen ska Leo diskuteras på hjärtkonferens och där finns andra som är mer akuta... så har vi otur så opereras han kanske inte förrän i mitten på december...


Mys med pappa

Framgångar i gåstolen

Sortering av kläder, mysfika

3 hade något att säga!:

Beatrice Lille sa...

Grattis! :-)
Härligt med minnen va! Jag minns också precis allt,alla tankar,känslor,samtal osv från när jag och Patrik precis träffades.. Fantastiskt hur man kan minnas allt sådant,men glömma så mycket annat.


Ni kanske kan fira julen på Ronald McDonalds huset om det skulle bli så att ni måste vara där över jul.

Jag såg bilder från en jul som hade firats där i huset i Göteborg och det såg mycket trevligt ut.

Naturligtvis inbillade jag mig att om Fredrika skulle ha överlevt så hade vi inte kommit hem före jul eftersom det var så många operationen hon skulle ha behövt innan hon hade kommit därifrån.
Så jag satte mig in i tanken på det. Ja,jag hann ju börja planera för en lång tid i Göteborg eftersom hon skulle ha fått ligga där hela sommaren innan dom skulle ha kunnat börja tänka på operation.

Gunilla sa...

Vad trist att det kanske blir så.
Men de verkar ha mysiga jular på Ronald.
Vi kommer om ni är där nere.

Bloggmamman sa...

Ja, usch, hemska tanke!Men det löser sig nog, ni får säkert besök oxå om ni behöver vara där nere...Men naturligvis hoppas man ju att man får fira julen hemma!Kram!