BLOGGER TEMPLATES AND TWITTER BACKGROUNDS

söndag 26 februari 2012

Bildbomb

Underbar!
Max på bio: Mästerkatten
Jadu, vad säger man... ;-)
Födelsedagsgrisen!
Trött ♥
;-)
En ledtråd: apor som hoppar.. ;-)

lördag 25 februari 2012

♥ LEO 3 år ♥

Nu har jag försökt skriva detta inlägget i 2 dagar! Idag ska jag nog kunna slutföra det.

I torsdags fyllde världens finaste goaste hjärteunge 3 år! Hans dag började med att jag och Max väckte honom med "Vi gratulerar". Han fick sina paket och med (mycket) hjälp av Max så öppnade han dem.

Naturligtvis så hade Leo fått tid för ultraljud på sin födelsedag så vid 8 lämnade vi Max hos farmor och farfar. När vi kom till barnmottagningen så väntade redan sköterskan på oss så första stoppet blev vågen. Sanningens ögonblick.
Med tanke på hur dåligt han äter på dagis (3-4 tsk) så var jag ganska säker på att han inte hade gått upp i vikt, men tji fick jag! Vågen visade på 12 330 g, vilket är 420 g upp på en månad. Det var ett väldigt skönt besked med tanke på matsituationen. Längden var också bra, 93 cm är nästan 1 cm mer på en månad.

Syresättningen låg på 92% vilket är normalt för Leo. Egentligen borde han kunna ligga på uppåt 100% men läkaren tror att anledningen ligger i en eventuell förträngning i de opererade lungvenerna (TAPVD:n). Lungvenerna ska egentligen mynna i vänster förmak men i Leos fall så mynnade de inte i hjärtat och de var dessutom kraftigt förträngda. De syddes fast i förmaket och just på det stället verkar det som att det håller på att bli en förträngning.

Ultraljudet gick bra, Leo gillar att titta på Pingu och snacka lite. Allt ser ungefär ut som det gjorde innan. Aortaklaffen läcker och jag frågade om det räknades som lindrigt eller måttligt (lindrigt är lite och måttligt är lite mer ungefär) och då sa läkaren att det ligger nog på gränsen mellan lindrigt och måttligt.. Så de ska hålla koll på det.
Lungvenerna tittade han noga på och kom fram till att det var lite förhöjd hastighet där lungvenerna går in i förmaket och det kan tyda på att det är en förträngning.
Ett par gånger per år så kommer en barnkardiolog från Lund och tittar på ett 15-tal barn. Hon ska titta på Leo och se vad hon säger om hans lungvener bla. I slutet av mars skulle hon komma.

Förhoppningsvis ska han snart få slippa Waranet. Lund säger att barnen ska ha det ungefär 6 månader efter operationen och eftersom han opererades i september så har snart de 6 månaderna gått!

Efter ultraljudet fick Leo en present av hjärtsköterskan! Jag blev faktiskt riktigt rörd för det hade de verkligen inte behövt. Han fick ett tågset. Vi var inom dagvården och så för att hämta en ny knapp och där fick han hela personalstyrkan att sjunga för honom. Gissa om han var stolt som en tupp då!

Efter att vi hade hämtat en ny knapp så gick vi ner till Provtagningen för ett nytt PK.
Sen körde vi hem och hämtade en hel kasse med näringsdrycker som vi skulle ha med till dagis. Det är det enda som går ner hyfsat för tillfälligt. Han äter bara ett par teskedar mat på dagis. Ibland blir det lite fil eller macka till mellis sen men det är verkligen inte mycket han äter. Han verkar ha kommit in i en period nu när han inte vill äta. Han äter dåligt hemma också. Så länge vi får i honom minimaxen så är det ingen större fara. Dock är det inte bra att han dricker bara, han behöver äta. Jag hoppas att det bara är en tillfällig grej och att han börjar äta snart igen.

Idag, lördag, har vi haft släktkalas för Leo. Det blev inget barnkalas i år heller, han har inte hunnit skaffa sig några kompisar än. Han har fått fina presenter och det var två mycket trötta killar som somnade ganska så snabbt idag.


tisdag 14 februari 2012

♥ Gott och blandat! ♥

Nu är jag trött på alla förkylningar och baciller! Den senaste månaden har det varit mycket baciller och skit. Alla utom Max har haft halsfluss, jag hade det tom 2 vändor efter varandra... Leo var hemma förra veckan eftersom han var ordentligt förkyld och tom kräktes när han åt. Idag hade de ringt till J att Leo hade feber... Nu verkar det inte ha varit någon hög feber för ikväll var han pigg och feberfri.

Det märks att jag jobbar heltid, jag hinner inte med så värst mycket tycker jag, men det är skönt att vara tillbaka på jobb, att vara social.

Lämningarna på dagis funkar bättre och bättre för Leo. Han blir inte förtvivlad längre, lite småledsen ibland bara. Max är världens goaste storebror och vill helst både lämna och hämta Leo. Han är ofta med och hämtar men det är bättre att jag går in och lämnar Leo och sen går, så det inte blir så utdraget.

Max är så härlig. Han har börjat förstå att han kan läsa. Han ljudar och läser på allt! Han fixar tom hela meningar ibland. Jag trodde inte att han skulle börja med sånt redan... Plötsligt känns han så stor! Har svårt att fatta att han ska börja i förskoleklass i höst.

Idag är det alla hjärtans dag. Jag har stått i förbutiken på jobb och har pratat för Sverigelotterna hela dagen. Ibland lönar sig "tjatet". Vi har haft väldigt mycket folk idag! Det har verkligen märkts att det är alla hjärtans dag. Folk har handlat vaniljhjärtan, bakelser och lotter så det har stått härliga till! Vi har haft fullt upp hela dagen så jag var väldigt trött i huvudet när jag stämplade ut kl.15! Jag köpte med mig 2 sverigelotter hem till Max och det blev i alla fall 25 kr på ena lotten. Man får vara glad för det lilla.

Ett stort tack till alla som har skänkt pengar till Leos "hjärta". Nu är det uppe i 1550 kr och det är mycket mer än förra året!
Jag läste en artikel i tidningen idag. Det finns 32 barnhjärtläkare i tjänst i Sverige... Med tanke på att det föds ca 3 barn om dagen med hjärtfel så är det skrämmande lite! Jag är oerhört glad att vi dels bor nära Lund och dels har hela 3 barnhjärtläkare i Helsingborg. Det är inte dåligt alls.

Imorgon ska jag ner till Lund. Jag ska fika med världens finaste ♥föräldrar. Februari har varit en helt underbar månad för dem. De har väntat i 10 månader på ett nytt hjärta till sin prinsessa och den 9:e februari fick hon så äntligen sitt nya hjärta! Jag är så oerhört glad för deras skull! Det är nog bara vi ♥barnsföräldrar som verkligen förstår hur stort det är! Innan satt hon fast vid en stor koloss på 160 kg som hon var fäst med en knappt meterlång sladd till. Denna maskin, ett Berlinheart, var beroende av ström i stort sett hela tiden.
De kunde inte ens gå bort till Ronaldshuset(5 min gångväg) eftersom vägen inte var helt jämn. 160 kg är jäkligt tungt att putta rundor på!

Nu har lilla prinsessan fått ett eget hjärta och nu ska det bara gå framåt så familjen kan få komma hem! Ska bli underbart att få träffa dom igen.


torsdag 9 februari 2012

Hjälp till! Många bäcker små...

Nu i februari är det som bekant Alla Barnhjärtans månad. Det finns flera sätt att stödja barnhjärtforskningen på!
Dels kan man köpa Hjärtepins bla på Akademibokhandeln och Medstop. Man kan sms:a in en gåva till Leos insamlingshjärta eller så kan man köpa Sverigelotter denna månaden.Köper man 2 sverigelotter så går hela 10 kr till hjärtebarnsfonden!
Istället för den där trisslotten så köp en Sverigelott istället. Kostar lika mycket, går ut på samma sak och har lika stora vinster...

Jag vet att jag antagligen tjatar för mycket, men detta ligger mig så varmt om hjärtat!

Innan Leo föddes så visste jag inte ens att hjärtebarnen hade en egen månad eller att hjärtebarnsfonden fanns. Barncancerfonden har man alltid hört talas om men först nu har hjärtebarnsfonden och HjärtLungfonden börjat synas lite mer. Jag gör allt jag kan för att lyfta fram det.

Vi har haft turen att lära känna en fantastisk familj nere i Lund. Deras dotter har väntat på ett nytt hjärta i 10 månader... En hjärtebarnsmamma som är fotograf har tagit helt underbara bilder på Jasmine, som hon heter! Titta in på Malins hemsida! Fäller ni inte minst en tår där så blir jag förvånad! Leo finns även med, titta in här.

Just nu har insamlingen för barnhjärtforskningen gett 119 199kr!
Förhoppningsvis når vi upp till målet, 250 000kr innan månaden är slut.

Finaste Leo ♥

söndag 5 februari 2012

Jobb!

Första veckan är avklarad...
Så roligt det var att komma tillbaka! Det har varit lite nya grejor och rutiner men det mesta är som det var när jag slutade. Jag har kommit in i det väldigt snabbt och jag njuter av att bara vara "jag" när jag är på jobbet. Eftersom jag ska jobba (i stort sett) heltid så lär det bli långa dagar men det är jag van vid sen innan. Det är skönt att veta att ungarna blir hämtade vid 15,30 varje dag, de har inte så många långa dagar och de är alltid lediga minst en dag per vecka. Nästa vecka så är det tom lediga både måndag och tisdag. De dagar som jag börjar jobba kl.15 har J sett till så att han slutar 14, så han hinner hem och avlöser mig, så slipper vi lämna dem.

Jag har fått en nytändning på jobbet, när jag gick på mammaledigheten så var jag så less på jobbet. Nu är det roligt igen!

Eftersom det är "alla barnhjärtans månad" nu i februari (skänk gärna en slant via Leos hjärta på bloggen!) så har jag fixat så att vi på jobb ska sälja hjärtepins i förbutiken. Jag hoppas få hem dom snart så vi kan börja sälja.

Leo har varit jätteledsen hela veckan när jag har lämnat honom. Helt förtvivlad... Det är jobbigt att lämna honom så men jag vet att han slutar gråta när jag har gått. I fredags så gick det plötsligt ovanligt bra att lämna. Han gick med pedagogen och skulle gå till lekrummet och han blev inte ledsen! Det kändes så skönt! Det gjorde min fredag riktigt bra.

Om bara 18 dagar blir mitt lilla ♥ 3 år... Det känns som att de här 3 åren har flugit förbi, samtidigt som det har varit oerhört drygt på en gång! Det var oerhört jobbigt när han kräktes som mest, så därför är det så oerhört skönt att äntligen få slippa det.

Ungefär 5 minuter efter att jag hade skrivit raderna ovan så vaknade Leo och var ledsen. Jag plockade upp honom och gick ut i vardagsrummet så att han inte skulle väcka Max. Han hostade och .... kräktes! Vad är oddsen att han skulle göra det 5 min efter att jag hade skrivit att han inte kräks längre?!
Antagligen är det en förkylning som ställer till det...