BLOGGER TEMPLATES AND TWITTER BACKGROUNDS

lördag 1 februari 2014

Hjärtkateterisering...

Det har hänt lite sen i tisdags.. Onsdag förmiddag körde jag hem. Jag skulle till jobb och hämta pinsen och sen skulle jag på föräldramöte på kvällen. Max blev jätteglad när jag hämtade honom på fritids. Det var ju några dagar sen vi hade setts. Vi hade en stund tillsammans sen skulle han lämnas på fotbollsträningen. Jag skyndade hem och slängde i mig lite mat innan föräldramötet.
Efter föräldramötet så hann jag umgås med Max en stund innan han skulle i säng. Kort men intensivt...

När jag hade lämnat Max i skolan på torsdagen så gick jag hem och packade och åt frukost. Jag ville inte köra för sent för jag ville ner till Lund innan Leo skulle iväg på sin hjärtkateterisering. Han var fastande från 8 på morgonen så hade jag otur så skulle han iväg innan jag hann ner.
Jag var nere vid 11 och vid 12.20 somnade Leo i min famn på angiolabb.

Det hade blivit en miss i kommunikationen så han hade inte fått något lugnande. Jag var lite orolig att han skulle bli ledsen men det gick toppenbra. Sen var det återigen väntan... Runt 2-3 timmar skulle det ta.

Vi gick till Ronald och lagade kvällsmaten och åt lunch. Sen passade vi på att vila. Jag är verkligen glad att vi har rummet på Ronald. Det gör livet så mycket lättare nu när vi är här för 3:e veckan...

Vid halv 4 ringde dom att han var klar. När jag kom till post-op så var han redan klarvaken. Han brukar sova en bra stund efter så när narkosläkaren som sövde honom i tisdags gick förbi så passade jag på att fråga om man tolererar sövningar bättre och bättre. Han sa att ju oftare man sövs desto snabbare bryts medlet ner i kroppen vilket i sin tur innebär att man måste ge mer av narkosmedlet.

Eftersom dom hade gått in i både artär och vener på kat:en så var han sängliggande i 8 timmar. Då får han inte ens resa upp överkroppen mer än möjligtvis något lite.. Första 4 timmarna måste vi vara kvar på post-op eftersom han har plåster i ljumsken som ska tömmas på luft, sk SafeGuard.

Läkaren som gjorde kat:en kom och förklarade i korta drag vad han hade gjort men vi skulle prata mer dagen efter. Det är en underbar läkare, han förklarar och visar bilder! Det gillar jag.

När vi kom ner till rummet igen så var Leo så klart hungrig. Han hade druckit en del saft på post-op men det hjälper ju inte mot hungern. Eftersom han inte fick resa sig så fick han ligga och äta i sängen... Ibland får man busa till det lite. Vi kunde höja huvuddelen av sängen något så han inte låg ner i alla fall.

Det blev en sen kväll igen! Först efter kl.23 somnade han gott. Egentligen hade sköterskan tänkt ta av SafeGuarden vid 23 men det kändes dumt att pyssla med det så sent. Det läckte från ett av såren i ljumsken och först trodde jag det var blod, men det visade sig vara ascites. Så vi satte några kompresser och sen somnade Leo gott.

0 hade något att säga!: