BLOGGER TEMPLATES AND TWITTER BACKGROUNDS

tisdag 17 januari 2012

Inskolning!

Nu har Leo gått 2 dagar på dagis och det går jättebra!
Igår var jag med hela tiden och han kollade efter mig ibland men annars var det himla skoj med alla leksakerna. Barnen var inte lika roliga men de gick an. Lunchen gick hyfsat bra, hans problem är sväljandet. Han stoppar in i munnen och tuggar men sen är det svårt att få honom att svälja..
Efter lunchen var det dags för middagsvila. Jag var med inne och vilade, eller Leo låg mest och snackade och hade sig så då var det bättre att vi gick ut till de andra barnen som inte ska sova middag.

Strax efter 13 så körde vi från dagis eftersom vi skulle in till sjukhuset och ta ett nytt PK. Han har legat ganska ganska lågt, runt 2-2,2(han ska ligga mellan 2,5-3,5). Vi skulle hämta Max på kyrkis kl.15 och det hann vi med hyfsat god marginal. Med oss hem fick vi bästisen W, lillebror V och mamma J. Vi fikade på fruktsallad och vaniljvisp och sen lekte killarna fint i någon timme.

Under tiden som jag lagade maten och stod och snackade med Jocke så kom Leo gående med sitt pussel och skulle klättra upp och sätta sig på sin stol. Plötsligt ser jag hur han ramlar och slår huvudet i golvet...
Har man ett barn som går på Waran så har man fått "order" om att åka in med barnet om det slår i huvudet eller magen ordentligt eftersom det kan bli inre blödningar.
Han blev riktigt ledsen så klart men när det hade gått över så verkade han ändå pigg och han åt bra. Efter middagen så åkte jag och Leo in till sjukhuset för säkerhets skull. Jag såg inte riktigt hur hårt han slog i och jag hade inte sovit så mycket om jag inte hade vetat säkert att han mådde bra.

När vi kom in så ville de egentligen att vi skulle gå till kirurgakuten men eftersom de känner honom på barnakuten och de inte hade mer än en patient till så fick vi stanna. De ringde Lund om PK-värdet som var bra (3.0) och sen tog de de vanliga kontrollerna, blodtryck, syresättning, kolla pupillerna.. Eftersom han var pigg och det inte fanns några oroande tecken så valde de att skippa röntgen. Vi fick stanna i ca en timme till och så gjorde de kontroller var halvtimme. De lyste även honom i ögonen för att se kärlen i ögat. Hade det varit en blödning så hade kärlen varit förstorade pga trycket från hjärnan. Allt såg bra ut och han lekte fint i lekrummet på barnavdelningen under tiden som vi väntade. Vi träffade på flera av "hans" sköterskor som vi snackade med. Vid halv 9 fick vi träffa jourläkaren som efter en snabb undersökning sa åt oss att åka hem. Han tyckte att vi hade gjort rätt som åkte in så det känns ju skönt.

Leo hade varit på dagis mellan 8,30-13 och sen inne på sjukhuset och fått stick i fingret och sen lekt med "kompis" och sen en vända till på sjukhuset innan han somnade gott vid 21,30... Snacka om lång dag!

Trots gårdagen så vaknade Leo redan 7,20 idag. Fråga mig inte hur han orkar...
Idag gick de ut en stund på förmiddagen och efter ett tag så sa fröknarna till mig att gå iväg en liten runda. Så jag gick en runda på en 10 minuter och det kändes förvånansvärt jobbigt att lämna honom där... Kontrollmänniskan i mig vill hålla koll så att ingen knuffar omkull honom eller så att han inte ramlar och slår sig igen...
När jag kom tillbaka så hade de gått in och jag smög in och lyckades ta mig in på avdelningen utan att han såg mig. Det tog ungefär 15 min innan han helt plötsligt såg mig. "Där e mamma!" Goseungen!

Efter lunchen (som gick sådär med sväljandet igen) så skulle de in och sova middag och då stannade jag ute i lekrummet. Han gick iväg med fröken och sa inget. Han somnade gott och kl.12 gick jag hem utan barn... Det var väldigt konstigt att vara hemma utan barnen. Inte att de inte var med mig utan att de var på dagis båda två!

När jag kom och hämtade ungarna så ville Max följa med och hämta Leo. Argumentet var: "Jag har aldrig hämtat Leo!"
Allt hade gått bra och han hade sovit gott. Imorgon är dagis stängt men på torsdag ska jag bara vara med en liten stund på förmiddagen, sen ska jag gå hem...

Eftersom han precis har lärt sig att gå så är han ganska instabil och ramlar lätt. Eftersom han har Waranet så kommer han alltid ha någon som kollar till honom. Det känns väldigt skönt! Dagis tar verkligen sitt ansvar och ser till så att de kan hålla honom säker, vilket känns väldigt skönt.

0 hade något att säga!: