BLOGGER TEMPLATES AND TWITTER BACKGROUNDS

måndag 29 september 2008

HRHS...

heter det vår bebis har. Dvs Hypoplastic Right Heart Syndrome... Läste på en sida att det är den näst allvarligaste hjärtåkomman som finns... Bara HLHS dvs hypoplastisk vänsterkammare är dödligare.... Känns som att det börjar gå upp för en hur allvarligt det faktiskt är!! Men jag är glad att vi har nära till Lund och jag hoppas att de kommer fram till att förbindelsen till lungorna ser bra ut på nästa ul... Konstigt att det står en massa att läsa om (ok lite överdrivet men ganska mycket!) HLHS men nästan inget på svenska om HRHS! Det är ju faktiskt inte riktigt samma sak... Hos barn med HRHS blir ju blodtillförseln till lungorna lidande medan barn med HLHS har problem med tillförseln till kroppen. Läste en studie som hade gjorts på Astrid Lindgrens barnsjukhus om skillnader mellan barn med HLHS och HRHS och vad jag kunde utläsa så verkade barn med HRHS klara sig bättre än de med HLHS. De behövde inte lika mycket stöd i skolan och orkade vara med aktiva osv... Så det ger ju lite hopp!

Men jag måste erkänna att jag trodde inte att det var så allvarligt som det är, att det var allvarligt visste jag men inte att det var den näst dödligaste hjärtåkomman!! Men vi hoppas vi får en riktig fighter! Så länge vi tror på att den blir bra så tror jag det smittar av sig på den lill*.

En annan sak som jag tänkt på är att jag skulle nog vilja veta vad det är för en liten kämpe! Om det är en liten flicka eller en pojke till... Jag sticker inte under stol med att jag vill ha en flicka, för det vill jag! Men skulle det bli en pojke till så kommer jag älska den precis lika mycket naturligtvis!! Eftersom detta nog blir sista barnet så skulle jag vilja veta! Jag vill ju eg ha fler barn men jag vet att J inte vill, plus att nu när jag fått reda på att min medicin kanske orsakat hjärtfelet så blir man inte lika sugen på en till. Jag vill inte utsätta ett barn till för något sådant!! Vem vet, vi hade kanske tur att M "bara" har hypospadi.... Det kunde kanske varit värre där... Men 2 underbara barn är ju mer än tillräckligt!

Annars är allt bra så här på söndagskvällen, M sover och J kollar fotboll. Imorron ska M vara med och ta sitt första dagisfoto!! Hur löjligt glad kan man inte bli som förälder över en sån sak... Har bestämt kläder och allt! :-)

0 hade något att säga!: