Nålproblem...

Eftersom pac:en blev infekterad så fick vi ha nål i handen och i måndags kväll så slutade den att fungera... Så den natten fick han klara sig utan sin octaplast och Furix, istället fick han flytande Impugan. Natten gick bra, han samlade inte på sig någon synlig vätska, morgonvikt och bukomfång var detsamma som det brukar vara.

På tisdagen fick han en ny nål, det gick hyfsat lätt tack vare en underbar narkosläkare. Där kan vi snacka om rätt person på rätt plats! Han skämtade och busade så Leo skrattade mest hela tiden. Sen kunde han få sin Furix och antibiotika intravenöst igen.

På tisdagen fick vi fint besök! Lilla "donnan" skulle hit på undersökning och efter det så passade vi på att träffas. Hennes föräldrar försökte prata med oss, "donnan" sprang rundor och skrämde Leo... ;-) Leo är inte van vid självständiga och härligt kaxiga töser...

På kvällen så funkade nålen sådär... Men det funkade att ge Octaplasten utan problem. Sköterskan på natten anmärkte också på att den var lite trög men Leo sa inget då. Sköterskan som kom på förmiddagen och skulle ge antibiotika och byta slang började spola när Leo sa aj... Sen fortsatte hon och jag sa till henne att hon inte skulle fortsätta, då får jag till svar att "den går lätt att spola"! Grrr Jag har inget jätteförtroende för henne sen innan och nu försvann det. Jag var riktigt arg så jag rundor i korridoren för att lugna ner mig. Sen fick jag höra att hon hade ringt stickhjälp men man säger inte så!!

Allt blev såå mycket bättre när stickhjälpen kom, det var världen bästa Å! Hon hade hand om Leo när han var bebis och riktigt sjuk, hon var omvårdnadsansvarig för honom på BIVA. Det var så underbart att få träffa henne igen så jag blev riktigt rörd! Hon ritade blommor och solar där vi skulle EMLA och det tyckte Leo var skoj. Sen fick vi upplysa sköterskan om när det var dags att sticka...

Uppe i behandlingsrummet så tog det 3 försök innan nålen kom på plats! Leo var jätteledsen så klart för det gör ont. Det blev lite bättre när narkosläkaren från dagen innan kom och busade med honom, men det är en pärs. Jag längtar till vi kan använda PaC:en igen!!
 Den skulle ju vara toppen just för att vi skulle slippa sticka honom, nu har vi stuckit honom fredag, tisdag och onsdag hittills...

Idag såg PaC:en jättefin ut så vi ska nog kunna använda den imorgon! Hoppas, hoppas...
Idag har dom även höjt hans Kaptopril (hjärtstärkande/blodtryckssänkande) så vi måste ta blodtrycket innan medicinen och 1 resp 2 timmar efter.

Idag är det även vårdkonferens om Leo. Hans ansvariga läkare/sköterskor ska diskutera med övrig vårdpersonal som är inblandade i hans vård. Tyvärr var gastroläkaren sjuk annars skulle hon ha varit med också..  Ska bli intressant att höra vad dom har bestämt sen.

Det är ännu mer tal om att testa CPAP på Leo nu. Det kommer att komma en narkosläkare som är expert på andning osv att prata med oss sen. Ska bli intressant att höra henne och framförallt intressant att se om Leo går med på att ha den på sig på natten...

Visste ni att det föds 3 hjärtbarn varje dag... Ändå så vet vi så lite om barnhjärtan!

Kommentarer

Jessica sa…
Men fy så dåligt av den där sköterskan! Leo verkar ju vara världens tåligaste grabb som aldrig tycks klaga, när han då väl gör det borde man ju lyssna! Oproffsigt så det förslår! Det är ju tur att inte all personal är på det viset ❤

Populära inlägg i den här bloggen

Ronald McDonald.

Upp och ner men framåt...

Julafton!!