Underbara killen!

Klockan hann bli 18,31 innan Sune ringde och sa att han var klar. Det hade tagit längre tid än vad de hade trott eftersom de hade fått fixa klaffen 2 ggr. Först hade de sytt i den och satt en slags ring runt som skulle täta lite. Men det blev det inte bättre av, snarare sämre, så de tog bort ringen och sydde lite mer. Så nu är läckaget mindre och sen kunde han göra TCPC:n som vanligt. Eftersom det dröjer nästan en timme efter op innan de är klara och har kopplat upp honom så gick vi inte bort förrän klockan var 19,30. Ändå så var de inte helt klara när vi kom, röntgen hade inte hunnit vara där. (De röntgas alltid efter op.)

Han sov så gott. Det var slangar och sladdar överallt precis som det ska. Han blödde lite ur näsan så han såg ut som om han hade gått ett par ronder i boxningsringen. Det var så skönt att bara få se honom igen. Han såg så lugn ut där han låg. Jag var tvungen att titta på hans fingrar eftersom de flesta föräldrar jag har pratat med har sagt att det är där man ser skillnaden mest. Leo har alltid varit lite blå längst ut i topparna och nu var hela handen rosa och fin, precis som våra! När barnen ligger på BIVA så mäter man syresättningen både på fingret/tån, som man gör på undersökningar, och i blodet. Värdet i blodet behöver inte stämma överens med värdet "utanpå" och det stämmer sällan. Nu låg han på 86-87 "utanpå" och runt 95 i blodet... Iofs hade han lite syrgas, ca 40%, men det är mycket bra siffror ändå. Innan op låg han på runt 75-78 "utanpå". Nu hoppas vi bara att det fortsätter att ligga så bra.
Lite roligt: Igår frågade Sune om syresättningen och när vi sa att han ligger runt 78 så trodde han inte på oss. "Han är ju inte blå". =)

Vi stannade ca en timme hos Leo sen gick vi hem. Han kommer att sova gott i natt och märker inte så mycket av oss. Imorgon däremot, kommer vi nog att vara där större delen av dagen. Ska bli underbart att se honom vaken igen. 

Kommentarer

Lisa sa…
Härligt, vilken lättnad! Längtar också tills jag får ett "rosa" barn!

Ta hand om er nu!
Stor kram

Populära inlägg i den här bloggen

Ronald McDonald.

Upp och ner men framåt...

Julafton!!