Tragedi i stora mått!

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva idag... Hade tänkt skriva lite om vad som hänt sen sist men det känns lite "futtigt" med tanke på det hemska som hände i Norge den 22 juli! Jag och Jocke hade varit och provkört en bil och fick höra talas om det när vi kom hem på kvällen. Sen dess har jag läst/tittat på tv och försökt ta in det som hänt. Försökt att förstå hur man kan göra något sådant! Jag vet att det händer mycket värre saker än detta runt om i världen men man orkar inte läsa om allt elände i världen. Detta var ju "nästgårds" så då blir det ju en annan sak!

Jag är oerhört imponerad av Norges sätt att hantera katastrofen! De har tagit hand om det hela med värdighet. Det hjälpte kanske lite att det faktiskt var en "egen" som gjorde det, fast det var en del spekulationer om olika islamiska grupper från början från medias sida. Både Stoltenberg och hans personal och NRK har sett till att vi har fått saklig information utan en massa spekulationer.

Det är fruktansvärt att man kan ha så mycket hat i kroppen att man är villig att skjuta ner massor med oskyldiga ungdomar! Jag kan inte begripa det! Det gör ont i hela kroppen att höra allt hemskt!
Som förälder så kan jag bara försöka förstå känslan av att förlora ett barn... Det gör ont att höra om föräldrar som kommer och hämtar sitt barns grejor men inte får hem sitt älskade barn i livet! Jag har varit tvungen att sålla bland det som jag har läst, det gör för ont i hjärtat att läsa om vänner som skiljts åt för alltid, anhöriga som mist sina nära och kära i bombdådet och alla föräldrar som miste sina barn på Utöya.

Det hemska med detta är att det finns många fler sån här psykopater överallt. Detta är varken första eller sista gången som det hände så egentligen borde man kan ske inte bli så omskakad, men det var så oerhört nära nu. Vårt grannland! Det är naturligtvis lika hemskt vart det än händer, men det blir så väldigt påtagligt när det är så nära.

Jag måste be er som läser detta, läs min brors blogginlägg om detta! Han skriver så fantastiskt bra, mycket bättre an jag någonsin kan! Läs Vem syns? Vem räknas?

För att skriva något annat än om Norgetragedin så kan jag bara nämna att vi ska köpa ny bil till mig, en Skoda Fabia Kombi! Vår kära Passat som vi haft sen 2001 har blivit såld i befintligt skick, den gick inte genom besiktningen och skulle annars ha skrotats. Mamma och pappa körde härifrån i torsdags morse och var hemma i fredags kväll, allt verkar ha gått bra.

Igår var vi på kalas på olika håll. Jocke var på ett 40-års kalas för en arbetskamrat och själv var jag och ungarna på ett kalas för vänner som fyllt år. Ungarna kom inte i säng förrän efter 23 igår. För första gången någonsin så sov de ända till 9,40 idag! Helt underbart.

Kommentarer

Så fantastiskt underbart din bror skriver! Läste lite fler av hans inlägg och blev SÅ rörd över det som handlar om dina fina pågar. DET är kärlek det <3 Kramar

Populära inlägg i den här bloggen

Ronald McDonald.

Upp och ner men framåt...

Julafton!!