Dan före dan...

Nu är den första dagen slut. Vi är faktiskt hemma sen tidigare ikväll. När alla var färdiga med Leo så var klockan bara 15,30 så vi enades om att åka hem.

Dagen började med att vi (läs jag) som vanligt stressade rundor på morgonen för att se ifall vi hade fått med allt.
Farmor kom och hämtade Max. Egentligen skulle Max ha sovit hos dem över natten, men det funkade inte.
Vi åkte lite efter 8, vi hade tid på röntgen kl 9. Vi kom lite i sista minuten eftersom det var mycket trafik.
Jag är glad att jag inte pendlar...

Röntgen gick hyfsat, ryggbilden gick utan problem, men sidobilden var inte skoj! Jag bad de att kolla hur slangen till knappen låg. Efter röntgen var det dags för inskrivning på avdelningen. Det kändes så hemtamt att komma dit. Man känner ju de flesta där, eftersom vi var där rätt så länge.

Inskrivningen består av att de kollar vikt, längd, gör ett EKG. De berättar lite om hur det funkar, men i vårt fall så frågade de bara om vi kom ihåg det. Sen ska det göras UKG (ultraljud av hjärtat) och sättas PVK. Man ska även prata med narkospersonal. =)

Klockan 11 hade vi (Leo) tid för UKG. Strax innan fick han EMLA på händerna. Sköterskan berättade också att Leos slang till knappen hade flyttat sig igen! De hade kontaktat knappsköterskan som skulle komma lite senare.

Det skulle sättas en PVK efter UKG:et. UKG:t gick rätt så snabbt och ganska smärtfritt. Efter lite kamp så slappnade han av så pass att han nästan somnade.
När PVK:n var satt så hade vi "rast". Jocke hade varit och hämtat nycklarna så vi fick tillgång till rummet på anhörighotellet där vi skulle bo. Vi gick bort till rummet och satte igång Leos mat. Han hade inte ätit något sen natten innan...
Vi behövde också äta så jag gick bort till Kai´s Café, aka "Rosa Kiosken". Underbart god mat. En ordentlig portion Kyckling med ananas och ris sen var man mätt och belåten!

När vi kom tillbaka till avdelningen gick vi och satte oss i lekrummet. Nuförtiden har vi ju anledning att vara där, förra gången var Leo för liten. Vi ställde in oss på en lång väntan. Förra gången kom narkospersonalen först vid 19 på kvällen... Nu dök han upp efter en liten stund, och eftersom vi hade träffats tidigare så var det inga konstigheter. Han berättade att Leo skulle komma in som nummer 2, vilket betyder att han skulle vara klar för transport vid 10.

Vi hade sån tur att knappsköterskan kom en liten stund senare.
Eftersom slangen hade flyttat sig igen så bad jag henne att sätta en vanlig knapp, som bara leder maten direkt in i magsäcken. Det är meningslöst med en slang som lägger sig helt fel.
Bytet av knappen tog inte många minuter, så vid 15,30 var vi klara! Helt klara! Vi enades om att vi skulle köra hem över natten. Det var inget dåligt rum på anhörighotellet, men eftersom vi inte skulle vara tillbaka förrän kl 9 imorgon så kändes det bättre att köra hem.

Vi ringde farmor och farfar för att berätta, ifall de blev så att Max inte kunde sova hos dem. Då var reservplanen att han och farmor skulle sova här istället. Hade de inte vetat om att vi skulle vara hemma så hade det kunnat bli lite tokigt.

Runt 19,30 ringde telefonen, och mycket riktigt så hade Max inte kunnat sova där. Så farmor kom ner och lämnade honom. Sen hämtar hon honom i morgon bitti och går med honom till dagis. Vi måste åka vid 8 eftersom vi ska hinna bada honom ordentligt innan han ska iväg till angiolab där de gör kateteriseringen.

Leo var riktigt trött nu ikväll. Dels har han inte ätit lika mycket som han brukar, sen har han varit med om en del. Sen har det varit mycket nya människor. Han har inte sovit något under dagen, det blev en 15 minuter i bilen på vägen hem...
Så han lär sova gott i natt.


Duktigaste lillkillen i lekrummet efter att ha satt PVK.

Glömde nästan; vi träffade ju på söta lilla Axel och hans föräldrar på avdelningen idag! Skoj att träffa på andra hjärtebarn som man läser om var dag!

Kommentarer

Mathias sa…
Då får man hålla tummarna för er!
Anonym sa…
Ja, var riktigt skoj att träffa er igår! Hoppas allt går bra för Leo idag! Ses säkert här på avdelningen! Kram Emma, Axel och Jocke

Populära inlägg i den här bloggen

Ronald McDonald.

Upp och ner men framåt...

Julafton!!