Oönskad förkylning!

Denna måndagen började tungt när jag fick reda på vem som hade vunnit valet... Inte dom jag röstade på. Jag tycker synd om de som är arbetslösa eller svårt sjuka.

Igår var vi och röstade när vi hade lämnat Max på gympan. Efter att vi hade röstat så passade vi på att gå en runda i byn innan vi skulle hämta honom igen. Vädret var riktigt skönt så det blev en härlig promenad. På eftermiddagen var Jocke ute och spelade golf. När han kom hem så grillade vi. Det är längesen vi grillade, så det var riktigt gott.

Idag har det varit skitväder så vi har varit inne. Jag kom äntligen ihåg att ringa sjukhuset och bekräfta att vi kommer den 29:e. Jag mejlade även kontaktsjuksköterskan eftersom Leo är förkyld. En sjuksköterska ringde upp mig senare på eftermiddagen och ville att jag skulle höra av mig på torsdag e.m. Att han är snorig är inget som bekymrar, men de vill helst inte att han har hosta. Misstänker att det har att göra med narkosen. Jag hoppas så jäkla mycket att hans hosta antingen har försvunnit eller är betydligt bättre till på torsdag! Jag vill verkligen göra kat:en nu!

Jag och Max gick iväg till kyrkis efter lunch, han tyckte nog det var bra att det regnade så han kunde ha sina nya regnkläder och "stölvar". Under tiden som han var på kyrkis så passade jag på att äta lunch och ta det lugnt. Fick äntligen tittat på säsongsavslutningen på säsong 3 av True Blood! Behöver jag säga att jag längtar till säsong 4!! =)

De ringde förresten från ortopedtekniska, på fredag ska vi in och prova skorna, så de passar. Sen får vi ta hem dom. =)

Jag vet att jag tjatar lite men jag längtar faktiskt till den 30:e. Det ska bli så skönt att få det gjort, för då kan vi börja se fram emot operationen.

Operationen kallas för TCPC eller Total Cavo-Pulmonell förbindelse (Connection). Jag vet inte om jag är dum eller smart, men jag håller på att söka efter information om hans hjärtfel och om operationen mm. Jag tror att jag mår bra av att veta vad jag har att förvänta mig och vill försöka vara förberedd. Jag förstår absolut inte allt men jag kommer att fråga kirurgen, och han är jättebra på att förklara.

Igår höll jag på att sätta in bilder från förra året. Härliga bilder, men bilderna från Leos första månad fick mig lite ur balans. Jag har aldrig reagerat så på bilderna, men det börjar kanske komma ikapp en nu. Vi har ju inte haft någon reaktion direkt på allt som hänt men det visar sig kanske så här. Ser man bilderna så blir det så verkligt. Jag har så många minnen från den tiden, från BIVA speciellt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ronald McDonald.

Upp och ner men framåt...

Julafton!!