Kaotisk undersökning med lillen, vårdcentral med den store...

Igår var jag så fruktansvärt trött och hade haft en ovanligt jobbig huvudvärk halva dagen så klockan 9 tackade jag för mig och la mig att läsa en stund. Vid halv 10 somnade jag gott.

Idag var det till att gå upp "redan" 7 eftersom jag skulle till sjukhuset med Leo. Syrran var snäll nog att ta hand om Max och gå med honom till dagis.

Först var det dags för EKG, vilket gick hyfsat. Han börjar bli medveten om att det händer saker och blev irriterad över att behöva ligga stilla. Men det gick till slut.
Sen bar det av upp till barnmottagningen. Först vikt, syresättning och blodtryck. Vikten låg på magiska 8000 g! Äntligen.
Syresättningen låg bra, runt 86-87 och blodtrycket låg oxå bra, 92/56. Skönt att allt ser bra ut på den fronten.
När Rein kom in så pratade vi lite om utveckling, ätande osv. Han berättade att han skulle prata med vår sjukgymnast om hans utveckling. Anser han sen att det behövs så kopplar han in habiliteringsteamet. Det innebär neurologisk undersökning först och främst. Sen skulle han även prata med magläkaren om det var aktuellt att göra en gastroskopi.

Som han sa så ser allt bra ut med hjärtat, det huvudsakliga problemet är maten och kräkandet.
Sen var det dags för ultraljudet...

Redan när jag la honom på britsen började han åla sig och gnälla lite. Sen var det kört. Så fort Rein började undersökningen så började han gråta och kämpa emot. Han var förtvivlad och när han är det så lyssnar han inte på något.
Efter en stund så provade vi att han halvlåg i min famn istället, men så fort proben nuddade hans mage så stortjöt han! Ukg:et tog lång tid och ändå fick han inte de svaren han ville ha.

Han hade fått direktiv från Lund att de ville ha Leos bilder från UKG:et. De vill göra en bedömning av var han står, hjärtmässigt. Därför vill de även ha en lungröntgen.
Eftersom han ska opereras runt 1½ års ålder så innebär det att det troligen blir någon gång i sommar eller tidig höst.

När vi kom hem så hann vi bara vara hemma i 30 min, sen ringde de från dagis och ville att vi hämtade Max. Hans hosta var så jobbig att han hade svårt att äta. När han kommit hem så avvaktade jag en stund sen ringde jag vc. De lyckades klämma in honom hos en läkare kl 14.

Naturligtvis så hostade han inte något vidare till en början hos läkaren. Hon lyssnade på hjärta och lungor och det lät bra. Hon försökte få honom att prata så hon kunde höra när han hostade. Efter ett tag så började han ha en dialog med henne. Han är väldigt blyg i början...

Hon ville konsultera sin kollega ang medicinering, så medan vi väntade på kollegan så pratade hon och Max. Han fick en groda och en ödla av henne så sen var de kompisar!
Kollegan höll med henne om att det nog skulle hjälpa med Pulmicort. Det är samma medicin som Leo har använt.

Han fick inhalerat Pulmicort när vi kom hem så vi får hoppas att det hjälper. Annars skulle vi höra av oss till barnakuten så skulle han få komma in och inhalera annat.

Är det inte den ena, så är det den andra! =)

Ikväll är det träning igen, ska bli superskönt. Detta är det "lätta" passet. Core är ju lite lite lättare än SAS-passet. Speciellt nu när jag är efter i träningen, i torsdags var det första gången på två veckor, och tro mig, det kändes!!

Kommentarer

EmiliaJ75 sa…
Vad härligt att det går uppåt för lillkillen!

Populära inlägg i den här bloggen

Ronald McDonald.

Upp och ner men framåt...

Julafton!!