Vilken dag...

och än är den inte slut... Eftersom natten var rätt så jobbig för Leo så bestämde jag mig för att åka till vårdcentralen med honom idag. Jag la mig vid 1 och då började hostandet... Han hostade ordentligt vilket ledde till att han kräkte... flera gånger efter varandra. Det var inte alltid det kom så mycket när han kräkte, men han hade det allmänt jobbigt. Det hördes att han hade mycket slem i halsen som inte kom upp när han hostade...
Det är svårt att veta när man ska söka läkare för honom...Hans kropp måste ju få chansen att bekämpa sjukdomar till en viss grad, det är ju bra för immunförsvaret, men samtidigt får han inte kämpa för mycket, för det påverkar hjärtat... =/

Max blev avlämnad hos farfar innan jag & Leo åkte till vc, skojigare för Max där.
Blev ordentlig väntetid, kom dit strax efter 10 och kom in strax efter 11... Men det är ju en akut öppenmottagning... Det var folk före, så är det...
Doktorn tyckte att jag gjorde rätt som kom in med honom, han var snabbandad och fick ibland ta hjälp av magen... Hade en massa slem i luftvägarna, men ingen feber som tur är. Hon ordinerade Kåvepenin mot ev bakterier orsakade av allt slem, Mollipect mot slemmet i halsen och hostan.

Sen var det hem och hämta Max och ge honom lite lunch innan han skulle på kyrkis. När Max var lämnad på kyrkis körde jag & Leo till Familia, skulle hämta Nexium (mot kräkningarna) och Kåvepenin.

Kåvepeninen var inga problem att hämta, men när de skulle lämna ut Nexiumen så stod det i fass att det ska inte ges till barn under 1 år... så apoteksdamen försökte få tag på Rein (läkaren)... Det drog ut på tiden så jag provade att ringa Eva, hjärtsköterskan... Det gick snabbare, Rein var ledig men hon pratade med en annan läkare där på barnmottagningen, som även fick prata med apoteksdamen. Så efter mycket om och men och en hel del väntan så fick jag ut all medicin...
Sen gick jag och käkade lunch!

När jag kom hem var det dags för Leos mat och då passade jag på att ge honom Kåvepeninen, Nexium & Mollipect. Skum konsistens på Nexiumen... som tjock filmjölk nästan...

Nu är Max hemma igen efter kyrkis och han är inte på något myshumör... kinkig och gnällig. Gick jag mer än 1 meter före honom på vägen hem så skrek han högt... =(
En som ska i säng tidigt ikväll...

Eftersom Leo hade en jobbig natt, så hade jag det oxå... Jag hör så fort han hostar eller klöks eller kräks... Tror jag somnade någon gång runt 2, halv 3.... Sen kom Max in inatt någon gång...

På fredag och lördag ska jag jobba för första gången sen slutet av januari... Känns roligt men samtidigt lite jobbigt... Skoj att komma hemifrån lite, jag tror Jocke behöver vara ensam med killarna lite. Lite jobbigt eftersom jag har koll på allt! Jag känner Leo utan och innan tycker jag och har koll på mat och mediciner... Men jag måste lära mig att släppa på kontrollen... Jag har inte så lätt för att göra det... Det kan nog min käre man intyga! ;-)

Kommentarer

lillan71 sa…
Känner så väl igen det där med att ha kontrollen men det är bra, för alla,att man släpper taget lite ibland. Har själv varit hemma i 3 år och ska nog börja jobba efter jul. Börjar faktiskt att se fram emot det nu när Oliver är färdig opererad. Vad jobbigt för er med hosta och kräkningar, kommer så väl ihåg vad jobbigt det var när Oliver var liten och sjuk, värst var det med hostan.(han fick alltid kruppliknande hosta) Han står på pulmicort dagligen sedan 1,5 år och det funkar jättebra, visst blir han sjuk och får hosta ibland men det blir mycket mindre och inte lika ihållande. Hoppas att han kryar på sig. Hälsningar från ett snöigt Lycksele

Populära inlägg i den här bloggen

Ronald McDonald.

Upp och ner men framåt...

Julafton!!